Önskelistan

Nu är jag lite tjatig. Ingen som följer min blogg kan ha missat att det här några av mina absoluta favoriter.

När det gäller belysning är jag hopplöst förälskad i Tom Dixons Beat och golvlampan Oslo Wood.
En Therese Sennerholt ska jag ha i huset, så är det bara. Tavlan ovan är min absoluta favorit och skulle vara ett bedtydelsefullt utropstecken på väl vald vägg.

Jag har i evigheter drömt om Barcelonafåtöljer och Eames DSW-stolar. När det gäller möbler inser jag givetvis med sorg i hjärtat att jag troligtvis aldrig kommer att ha råd med en äkta klassiker, vill man ha en äkta Barcelona får man vara beredd att spendera cirka 60 000 kr tror jag. Och då är det ändå stolar som tillverkats efter Mies van de Rohes död av företag som äger rättigheterna att tillverka möbeln. Då jag är helt förälskad i formen på dessa skönheter skulle jag nog inte ha några betänkligheter när det gäller att köpa en replika. Jag vet att det råder väldigt delade meningar om det. Vad tycker ni? Äkta vara eller ingen alls? Och var går gränsen mellan äkta vara och kopiering? Och är det egentligen något att tvista om? Möbler modifieras och görs om hela tiden och behöver för den skull inte vara dåliga eller olagliga. På Ikea och Mio finns massor av omgjorda klassiker med ändrade små detaljer som gör dem till en helt ny produkt.

Oj, det här inlägget tog en helt ny vändning. Jag som bara skulle visa min ”lilla” önskelista.

Bilder: Therese Sennerholt, Svenssons i Lammhult, Livinn.se, Rum21

About these ads

3 reaktioner på “Önskelistan

  1. Jag är för att köpa klassiker som har ett rimligt pris, som stolarna vi båda gillar. De är dyra men på något sätt överkomliga. Men Barcelona fåtöljerna tycker jag visserligen är super snygga men 60´? För EN fåtölj?! Det finns ingen rimlighet så där skulle jag nog köpa en kopia. Det finns ju hur många snygga som helst.
    Taklamporna är grymt snygga de med :-)

  2. ptja, jag brukar tänka såhär. om det är nånting jag verkligen, verkligen, verkligen vill ha så spelar priset ingen roll. bara för att normen – alla andra – inte väljer att köpa en soffa för 60.000 så betyder det inte att det är fel för att JAG gör det. Det är ju JAG som ska leva med det, inte dom.
    Jag menar, jag skulle aldrig köpa en ny bil för 500.000 eftersom det inte intresserar mig, men det finns det folk som gör och det är inget fel i det. :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s